Kris inom den danska översättnings- och tolkningsbranschen

I Danmark förbjöds först användningen av yrkesbeteckningen auktoriserad översättare, därefter konkurrenssattes rättstolkningarna med priset som främsta villkor, inom sjuk- och hälsovården ålades klienterna att själva betala behövliga tolkningstjänster och inom översättar- och tolkutbildningen har nedskärningarna följt på varandra.

I tidskriften Kääntäjä - Översättaren 4/2017 redogörs för på vilket sätt förbudet att använda yrkesbeteckningen auktoriserad översättare har påverkat branschen. Lagändringen har skapat osäkerhet bland dem som behöver lagligt behöriga översättningar. Nu har förvirringen även brett ut sig inom tolkningsbranschen.

Lägsta budet orsakade brist på tolkar

De danska översättar- och tolkförbunden utryckte redan i ett tidigt skede sin oro för utgången av konkurrenssättningen förra vintern. Förmedlingsbyrån Easy Translate, som med ensamrätt valdes att sköta justitieministeriets samt utlännings- och integrationsministeriets tolkningsuppdrag, fattade omedelbart ett beslut om att sänka tolkarnas arvoden med 15–25 procent. Många professionella tolkar vägrade godkänna den nya prisnivån och avstod från att samarbeta. Detta har lett till att företaget förmedlat okompetenta tolkar eller tolkar som saknar säkerhetsutredning, och i vissa fall har företaget t.o.m. låtit bli att sköta beställda uppdrag.

Tolkningens kvalitet har varit så svag att polisen i vissa fall har släppt angripna som misstänkts för mindre brott på fri fot. I högsta domstolen i Danmark anhängiggjordes på sommaren ett ärende, där man söker en lösning på huruvida undermålig tolkning har lett till en felaktig dom i de lägre rättsinstanserna.

Tolkarnas situation försämrades i den grad att det ledde till att en separat tolkförening grundades. Enligt ordförande för det nya förbundet Tolkesamfundet Lisbet Pors Abildager är situationen allvarlig: ”Tolk eller auktoriserad översättare är inte längre skyddade yrkesbeteckningar, vilket innebär att även icke-professionella och inkompetenta personer kan anmäla att de tar emot uppdrag. Staten tillåter detta, eftersom det inte längre finns några certifieringssystem eller angivna utbildningskrav.”

Ordförandena för domarförbundet och försvarsadvokaternas förbund konstaterade redan i mars att situationen kan tillspetsas på så sätt att medborgarnas rättskydd lider. Nu har även politikerna fått upp ögonen: ”Vi bör fråga oss själva om det var förnuftigt att slopa auktoriseringssystemet, då rättsväsendet har ett stort behov av exakta tolkningar och tolkar som är insatta i det danska rättssystemet. Medborgarnas rättskydd är ju beroende av det”, konstaterar riksdagsledamot Karina Lorentzen Dehnhardt (SF) i den danska dagstidningen Politiken. På grund av situationens allvar har justitieminister Nick Hækkerup kallats för att diskutera om hur situationen kan förbättras.

Danmark deltar inte i EU:s rättsliga samarbete, och således är t.ex. rättstolkningsdirektivet inte bindande för danskarna. Danmark har emellertid undertecknat den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, i vilken var och en garanteras rätten till en rättvis rättegång som inkluderar de språkliga rättigheterna.

Rätten till tolk inom hälso- och sjukvården har skurits ned

Sedan början av juli förra året har personer som bott i Danmark i minst tre år inte längre utan behovsprövning kunnat få tolktjänster som finansieras med skattemedel inom hälso- och sjukvården, utan de har krävts på en avgift för användning av tolk. Detta har lett till att man använt familjemedlemmar, t.o.m. barn som ”tolkar”. Den danska läkarföreningen har uttryckt sin oro för beslutet bl.a. eftersom det ökar ojämlikheten mellan människor, då bristen på professionella tolkar försvårar situationen för den befolkningsgrupp som redan tidigare är i mest utsatt ställning.

Rättstolkarna i Österrike protesterar mot sina arvoden

Rättstolkarna i Österrike vill fästa uppmärksamhet på sina arvoden som länge släpat efter i utvecklingen, och tolkarna har meddelat om en arbetsinställelse den 17 september. Under dagen i fråga kan det således inte ordnas några rättegångar som behöver tolkas. Det kommer att ordnas en manifestation i rättsdomstolen i Wien.

Efter 2007 har det inte gjorts några som helst indexförhöjningar i rättstolkarnas löner, vilket innebär att realinkomsterna har sjunkit med 22,5 procent som en följd av inflationen.

Ordförande för föreningen för rättstolkar Andrea Bernardi konstaterar i pressmeddelandet att antalet certifierade rättstolkar har halverats från tidigare 1 400 till cirka 700 under de senaste tio åren, delvis på grund av den låga lönenivån. Det kommer således att bli allt svårare att hitta kompetenta rättstolkar till rättegångarna. Domarförbundet har uttryckt sitt stöd för tolkarnas krav på rättvisa arvoden som följer marknadsutvecklingen, på upprättandet av regler för arvodesutvecklingen och en effektivare arvodesförvaltning.

Text: Kristiina Antinjuntti

Skribenten är verksamhetsledare för FÖTF.

Översättning: Tina Matala-aho